Hoppa till huvudinnehåll

Säker handel

Säker handel på Snappat

Snappat är en plattform där användare själva sköter affären. Här är våra rekommendationer för att handla tryggt.

Som köpare

  • Möts på offentlig plats — torg, parkering vid butik, café. Aldrig i hemmet vid första mötet.
  • Inspektera varan före betalning — se att den fungerar och stämmer med beskrivningen.
  • Använd Swish eller kontant vid mötet — aldrig förskottsbetalning till okänd säljare.
  • Var försiktig vid postförsändelse — använd spårbar leverans och betala vid leverans om möjligt.
  • Misstro extremt låga priser — låter det för bra för att vara sant, är det troligen det.

Som säljare

  • Bekräfta betalning innan du lämnar varan — vänta tills Swish-betalningen är på ditt konto, inte bara skärmdumpen.
  • Skicka aldrig vara mot löfte om betalning senare — även om köparen säger att hen är seriös.
  • Var uppmärksam på phishing — bedragare kan be dig öppna en länk eller "verifiera" konto. Snappat ber dig aldrig logga in via mejl-länkar.
  • Bilder från flera vinklar — beskriv eventuella skador. Det minskar tvister.

Bedrägeritecken att se upp för

  • Köparen vill betala med utländsk check eller överbetala och få tillbaka mellanskillnaden
  • "Köparen" eller "säljaren" vägrar mötas personligen och driver hela kommunikationen utanför Snappat
  • Sökandet efter att flytta dialog till Whatsapp/Signal/SMS direkt
  • Mejl som ser ut att komma från Snappat men ber om lösenord eller betal-info

Om något går fel

  • Anmäl annons — använd "Rapportera"-knappen på annonssidan
  • Kontakta oss via kontaktformuläret
  • Polisanmäl bedrägeri — på polisen.se eller via 114 14
  • Konsumenttvist mot företag — Allmänna reklamationsnämnden, arn.se

Snappats roll

Vi tar bort annonser som strider mot våra användarvillkor och stänger av konton som agerar bedrägligt. Vi är inte part i affären och kan inte hjälpa till med betalningsåterkallning.

Tips: börja smått

Är du ny? Köp och sälj billigare saker först för att få känsla för plattformen. Bedragare riktar sig oftast mot dyra varor (telefoner, datorer, bilar).